Syftet med denna studie var att undersöka skolår 4 elevers förståelse av likhetstecknet. Vi ville även studera hur symbolen presenteras i elevernas läroböcker och mot bakgrund av tidigare forskning diskutera hur detta kan påverka deras förståelse av begreppet. I studien använde vi oss av tre insamlingsmetoder: en kvantitativ undersökning, kvalitativa intervjuer och en textanalys av läroböcker för skolår 3 och 4. Vår undersökning visar att även om eleverna uppvisar bra förståelse av likhetstecknet när de löser uppgifter av strukturell typ, har de svårigheter med att muntligt beskriva likhetstecknets funktion. Textanalysen synliggör att andelen utsagor av operationell typ som framhävs i läroböckerna för åk 3 minskar betydligt i läroböckerna för åk 4.

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur elever i årskurs tre och fyra uppfattar likhetstecknet och hur deras lärare undervisar begreppet ?likhetstecknet? för att öka förståelsen hos eleverna. För att kunna besvara mina frågeställningar använde jag mig av en kvantitativenkätundersökning och kvalitativa intervjuer. Samtliga elever fick svara på en gruppenkät, som bestod av nio prealgebraiska utsagor där likhetstecknet har en central roll. Elevernas svar analyserades och klassificerades i fyra olika kategorier: strukturell uppfattning, Operationell uppfattning, annat och inget svar.

Inom management är uttrycket operationell effektivitet ett vedertaget begrepp. Termen syftar till den löpande verksamheten inom ett företag och effektiviteten i dessa processer. Hos de börsnoterade fastighetsbolagen idag är detta ett uttryck som inte känns igen. För den långsiktigt inriktade investeraren är den löpande verksamhetens effektivitet av intresse vid jämförelse av olika bolag. Införandet av begreppet skulle underlätta för branschen, kunna ge ökad transparens i informationsflödet så att intressenter kan se på företaget så som dess ledning kan.

Uppsatsens titel: Operationell prestation och företagsförvärv- en logistic regressionsanalys av operationell prestation och dess förklaringsgrad till förvärv Seminariedatum: 2006-05-31 Ämne/kurs: Kandidatuppsats i finansiering, 10 akademiska poäng (15 ECTS-poäng) Författare: Andreas Lundmark, Johan Lundquist, Johan Lusth Handledare: Göran Anderson Nyckelord: Logistic regressionsanlays, förvärv, operationell prestation, vinstmaximering Syfte: Genom en logistic regressionsanalys testar vi till hur stor del det går att förklara förvärv genom bolags operationella prestation. Teoretiskt perspektiv: Då vi undersöker ett nytt fenomen har vi valt att presentera den tidigare forskning som tangerar våra ansatser. Denna forskning studerar företags finansiella profiler vid förvärv, där både förvärvare och icke förvärvare undersöks och jämförs med varandra och branschindex. Metod: Genom att jämföra förvärvande bolag med icke förvärvande bolag i en logistic regressionsanalys undersöker vi till hur stor del våra mått på operationella prestationer kan förklara förvärv. Resultat: Vi fann inga signifikanta resultat, ingen av de sex förklarande variablerna var signifikant till förvärv, samt vi fann ingen förklaringsgrad för operationell prestation till förvärv.

Bakgrund & problem: Ett steg i IASBs och FASBs projekt att harmonisera inom de två organisationernas redovisningsregler hanterar området leasing. Ett förslag har lagts fram som innebär att operationell leasing inte längre ska vara ett alternativ för företag inom IFRS och US GAAP. Istället skall all leasing klassificeras som finansiell och därmed aktiveras på företagens balansräkningar.Förslaget har gett upphov till mycket diskussion bland normsättare, revisorer, företag och investerare.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska noterade företag påverkas av en förändring av redovisningen av leasing genom att undersöka effekterna på deras nyckeltal. Studien undersöker dessutom om konsekvenserna av en ny standard skiljer sig mellan olika branscher i Sverige.Metod: Genom en kvantitativ metod där årsredovisningar för över 200 svenska noterade företag studeras undersöks storleken på den post som hade aktiverats om förslaget hade varit verklighet under 2008. Därefter räknas effekterna på företagens nyckeltal ut för att göra en jämförelse möjlig.Resultat & slutsats: Studien visar att 86 % av de undersökta företagen använder sig av operationell leasing.

Denna studie är utförd på ett leasingbolag för att undersöka incitamenten för stora bolag att välja en operationell lease som finansieringsalternativ för sin tillgång.Tidigare studier har genomförts för att undersöka operationell leasing och dess påverkan på små och medelstora bolag (SME), därför riktar sig denna studie till stora bolag och deras incitament till att använda sig av operationell lease för att skapa kunskap om detta område. De större bolagen har likviditet och kapacitet att genomföra inköpen själv, men väljer ändå en finansieringsform som innebär att genom en månadshyra få utnyttja tillgången som krävs för att bedriva sin verksamhet. Detta gör det intressant att undersöka incitamenten för de stora bolagen.De incitament som användes som grund för undersökning är de som European Investing Fund (EIF) har använt sig utav när de gjorde undersökningen på SME företag ute på den europeiska marknaden. Dessa är priset, restvärdesrisken, cashflow, uppgradering och tjänster/service. Dessa incitaments värde ökade med storleken på företaget och därför var det aktuellt att använda sig av denna studie.De intervjuer som genomfördes bekräftade att dessa incitament alla är väldigt viktiga för storabolag, men i vilken ordning beror helt på vilken typ av tillgång som leasas.

För att uppnå konkurrenskraft och tillväxt behöver företag tillgångar. Dessa kan finansieras genom leasing eller förvärv. Beroende på ett företags strategiska inriktning kan finansieringsmetoderna vara olika fördelaktiga. Ett företag kan vidare delas in i tre olika nivåer baserat på vilket tidsperspektiv som är i fokus vid beslutsfattande. Syftet med studien är att förklara varför företag väljer en finansieringsmetod som inte ligger i linje med den strategiska inriktningen.

Operationell risk inom banksektorn är ett område under utveckling. Utredningen har behandlat ett ramverk för hantering av operationell risk kallat A Systemic Approach Framework for Operational Risk (SAFOR). Syftet har varit att konkretisera detta ramverk och inom detta utvärdera en metod kallad Damage Evaluation and Effective Prevention (DEEP-metoden) i kombination med ett datoriserat beslutsverktyg benämnt DecideIT. SAFOR hanterar operationell risk som är nära kopplat till företagets processer, personer och system. Dess utformning grundar sig i general system theory, en holistisk verksamhetssyn som minskar risken för överlappning mellan olika riskhanteringsområden.

Idag är leasing väletablerat och dess betydelse sominvesterings- och försäljningsverktyg ökar ständigt. De som inneharleasingavtal skall redovisa dessa i enligt med bestämmelserna i standardenIAS17. Ett leasingavtal kan klassificeras på två olika sätt antingen somfinansiellt eller operationellt beroende på avtalets ekonomiska form. Det förekommer dock vissproblematik med att ha två stycken redovisningsmetoder. Detta för att företagväljer att redovisa sina leasingavtal på ett sätt som visar en bättre bild avverksamheten, men inte som är det mest regelrätta eller sanningsenliga sättet.Normgivarna försöket motarbeta detta genom att utforma specifika kriterier.

Denna studie undersöker effekten på svenska företags balans- och resultaträkning, och i förlängningen finansiella nyckeltal, om förslaget till ny redovisningsstandard för leasing skulle implementeras i dess nuvarande form. Tidigare forskning har visat en tydlig effekt på de nyckeltal vilka mäter förändringar i företags kostnadsstruktur samt struktur på balansräkningen medan nyckeltal vilka mäter lönsamhet och värdering påverkas i liten utsträckning. Undersökningen genomförs genom en kapitalisering av den operationella leasing företag idag anger i noterna i den finansiella rapporteringen och kapitaliseringen sker genom användning av den konstruktiva kapitaliseringsmetod som utvecklats av Imhoff et al (1991) och senare vidareutvecklats av Fülbier et al (2008). Urvalet baseras på svenska företag på OMX Stockholm Large Cap, då ingen tidigare akademisk forskning undersökt effekten på den svenska marknaden. Studiens resultat visar en signifikant förändring på företags skuldsättningsgrad och räntabilitet på totalt kapital medan vinst per aktie och P/E talet påverkas i mycket liten utsträckning, vilket är i linje med tidigare forskning.

Bakgrund och problem: När företag skall göra investeringar krävs någon form av finansiering. Leasing är en finansieringsform där leasingtagaren i utbyte mot periodvisa betalningar får använda leasinggivarens tillgång. Idag regleras leasingredovisning för noterade bolag i IAS 17, dock är på förslag att denna skall ändras. En viktig användare av redovisningen är investerare, som fattar investeringsbeslut utifrån de finansiella rapporterna.Syfte: Syftet med uppsatsen är att uppnå en större förståelse för hur förslaget på ny leasingstandard kommer att påverka investeringsbeteendet på stockholmsbörsen samt att undersöka förslagets påverkan på soliditeten.Avgränsningar: Då förslaget på ny leasingstandard ger störst effekt på leasingtagarens redovisning kommer enbart effekterna i dennes redovisning studeras. Det nyckeltal som studeras är soliditet, då det påverkas av den nya standarden och samtidigt är av intresse för analytiker.Metod: En kombination av kvalitativ och kvantitativ studie har genomförts.

Starting in January 2007, capital adequacy of internationally active banks will be regulated by the new Basel Capital Accord, International Convergence of Capital Measurement and Capital Standards ? a revised framework, [Basel II]. The framework introduces for the first time minimum capital requirements for operational risk and encourages market discipline of capital adequacy by initiating requirements for public disclosure of quantitative and qualitative information on operational risk exposure. This thesis examines the nature, definition, management and public disclosure of operational risk in Scandinavian banks based on regulations and recommendations presented in Basel II. We find that the models currently available for addition of operational risk to the capital requirement do not reflect actual operational risk exposure of banks.

Leasingredovisning i förändring ? Ekonomiska effekter för svenska börsnoterade företag av att aktivera operationell leasing.Bakgrunden till uppsatsen är att G4+1-gruppen, som är en internationell sammanslutning av olika normgivare, kommit med ett förslag till ny leasingredovisningsnorm. Innebörden i förslaget är att leasing skall aktiveras i balansräkningen. Uppsatsen inleds med leasinghistorik och en redogörelse av motiv för företagen att använda sig av leasing som finansieringsform. Därefter följer en redogörelse för de teoretiska resonemang som förslaget grundar sig på.

Uppsatsens syfte är att förklara skillnaden i varför företag noterade på Stockholmsbörsen lämnar olika upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer. Studien baseras på företag noterade på Stockholmsbörsen OMX, Large-, Mid-, och Small Cap. Sammanlagt granskas 200 noterade bolag utifrån dess årsredovisningar. Undersökningen delas in i fyra olika riskkategorier; finansiell risk, affärsrisk, operationell risk samt strategisk risk. Varje kategori, med sina beroende variabler, analyseras var för sig.

Bakgrund & problem: Ett steg i IASBs och FASBs projekt att harmonisera inom de två organisationernas redovisningsregler hanterar området leasing. Ett förslag har lagts fram som innebär att operationell leasing inte längre ska vara ett alternativ för företag inom IFRS och US GAAP. Istället skall all leasing klassificeras som finansiell och därmed aktiveras på företagens balansräkningar.Förslaget har gett upphov till mycket diskussion bland normsättare, revisorer, företag och investerare.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska noterade företag påverkas av en förändring av redovisningen av leasing genom att undersöka effekterna på deras nyckeltal. Studien undersöker dessutom om konsekvenserna av en ny standard skiljer sig mellan olika branscher i Sverige.Metod: Genom en kvantitativ metod där årsredovisningar för över 200 svenska noterade företag studeras undersöks storleken på den post som hade aktiverats om förslaget hade varit verklighet under 2008. Därefter räknas effekterna på företagens nyckeltal ut för att göra en jämförelse möjlig.Resultat & slutsats: Studien visar att 86 % av de undersökta företagen använder sig av operationell leasing.